En skräckblandad förtjusning

Man måste ju prova allt så idag har Alexander fått testa kolsyratvatten för första gången. Han kunde inte riktigt bestämma sig om det var gott eller inte, spärrade up ögonen, kollade på oss som om vi var helt dumma i huvudet och sekunden senare skulle han ha mer och samma sak upprepades igen. Söta är dom små barnen men inte helt smarta än.
 
                      
 
 
 

           
 
 

"Fy fan va jag är söt"

Man kan inte annat än att älska tanterna på jobbet. Brutalt ärliga :)

I lördags firade mammagruppen alla våra ettåringar, istället för att fara runt så slog vi ihop oss och tog en förmiddag på Leos. Kan säga att det var en trött kille när det var dags att ta sig hem, hann inte ens ut från området så sov han som en stock. Vi gjorde tappra försök att fånga alla ungarna på bild tillsammans helst skulle dom se glada ut men man får vara glad över att dom fastnade


På söndag blev det paltkalas för hela släkten, 76 paltar rullades plus Robins blodpaltar. 20 personer var vi och 47 paltar åts så det blev en del över. Men nu har vi ett hum till nästa gång det blir storkok. Fick hyra mockträskgården så att vi alla skulle få plats på ett och samma ställe.




Idag var jag och Pernilla till Annelie på middag eftersom att männen är i Tåme. Pojkarna fick härja runt och vi fick god mat och surra. Riktigt trevligt!




Jag överlevde

Men jag kan säga att det var tungt när väckarklockan ringde 05:30 på lördagsmorgonen. Första arbetshelgen avklarad, ska man börja jobba är det lika bra att gå ut hårt från början. Är faktiskt riktigt glad över att jag fick 4 dagars intro annars brukar dom vara rätt snåla med introdagar.
Hittills känns det bra, det kommer nog att ta ett tag innan jag lärt mig namnen på alla speciellt på personalen, de boende har jag ändå fått ganska bra kläm på under helgen. Sen tar det ju ett tag innan man har kommit in i deras rutiner, det är ändå skönt att man kan grunden för alla ska upp, alla ska tvättas och få i sig mat och på samma rider som vi hade så det är finliret som måste in och som man måste lära sig nytt.
Jag kommer att trivas där men i vanlig ordning kommer jag aldrig sluta hoppas att dom magiskt hittar en rad åt mig på trean. Det är som hemma för mig!

Ett helt år.

Igår blev Alexander 1.
Ibland känns det som om det var flera år sen vi var på sunderbyn för att äntligen få träffa den lilla människan som hade gosat till sig ordentligt i magen och ibland känns det som om det var nästan nyss.
Han har både lärt sig själv och oss så mycket under det här året.
Födelsdagen firades med massor av paket och massor av släkt och vänner som både kom förbi och hörde av sig. Det bästa paketet enligt han själv var nog russinen alternativt kartongen som paketen var inslagna i, vi har ju alla olika tycke ;)
 
RSS 2.0