I torsdags kom äntligen Ludde hem efter 12 dagar i Norge. Oj vad han var efterlängtad.

Så på fredan duschade jag, kammade håret, kastade på mig lite smink och svidade om från sunkkläderna till nåra som var respektabla att ha bland folk och drog mig på stan. Inhandlade ett par nya täckbyxor och ett par nya vantar åt mig själv, träffade Malin och Markus på opalen så stannade och surrade och tog en te med dom och bara strosade runt på stan.

Alltså all cred till ensamstående mammor och pappor. Ni gör ett grymt jobb.

Sen blev det ju extra jobbigt eftersom vi har varit lite isolerade och inte kunnat umgås med så många under den här tiden. Barnen har som stampat på varandras och på mina nerver.

Hardy är än inte helt frisk, men Ludde är ledig måndag och tisdag så jag har varit på jobbet idag och ska tillbaka dit imorgon. Har saknat mina gamlingar och arbetskamrater. Jag är ledig på onsdag så jag håller mina tummar på att som två sista kopporna nu har hunnit torka tills på torsdag så dom kan fara på förskolan.

Alexander fick åka och sova över hos Maria idag. Han och Joline har ju inte träffas på ett tag nu så dom har saknat varandra, Söt ungarna där, kan hända att om är lite mera som syskon än som kusiner.

Hardy drog en riktig långsovare igår (närmare tre timmar) så jag och Alexander (mest jag) grävde en koja i våran stora snöhög vi har på gården. Riktigt fin blev den. Det finns utvecklingspotential på den också om man vill fortsätta gräva. Jag tänker att jag tar det nästa gång jag får ett il. Kan bli en riktigt stor en.

Får håla tummarna för att det inte snöar så mycket mer så att traktorn skottar igen den.

Det här hade jag väl kunnat räkna ut med lilltån,men jag hade ett litet hopp igår att vi skulle få umgås med folk igen och att jag skulle få fara på jobbet och barnen på förskolan I veckan. Men icket. 

Hardy har snurrat runt som fan hela natten så det blev inte så många timmars sömn. På morgonen så kom dom små prickarna. Jaha, bara att eingavtill jobbet och byta VAB barn då.

Det är ju lika att få det bortstökat men så himla typiskt att det skulle hända nu medan Ludde befinner sig i Norge och krigar. Han kommer hem på torsdag, så på fredag vet jag en mamma som tänkt fara iväg på stan en sväng. Alldeles själv!

Stackarn har mycket mera prickar än vad Alexander hade. Än är han inte så värst brydd och jag hoppas att det håller i sig!

Japp! Efter vattkoppor kommer tydligen svinkoppor.

Hämtade barnen på förskolan i går när en av fröknarna sa att dom misstänkte att skorpan Alexander hade vid näsan nog var en svinkoppa, så vi tog oss en tur till vårdcentralen där dom konstaterade det. Kul!

Då är det bara att hålla sig hemma då. Jag känner att lönekontot kommer bli riktigt fett nästa månad.

Och det är ju självfallet att dom åker på något sånt här nu när Ludde är och krigar i Norge. 

Hardy sitter vid frukosten för nån dag sen och tittar på sin mugg. Han pekar på den och säger:

"-Apa"

Jag blir helt överlycklig och ba:

"-Ja! Apa, va duktig du är!"

Alexander tittar på Hardy lite trött och tittar på mig:

"- Men mamma, det heter inte apa. Det heter faktiskt gorilla."

 

Han var alltså inte lika imponerad...

Vattkopporna. Har haft extra koll på Hardy i en och en halv vecka och kikat efter prickar eftersom han hade feber för ett tag sen men ingenting.

Men nu i morse hade Alexander en prickar i ansiktet men jag tänkte inte mer på det, sen när det var dags att byta kläder till förskolan så hade han ett gäng prickar på ryggen. Så det var bara att stanna hemma.

Lite bitter är jag över att vi har klivit upp före faan och att jag hade hunnit klä på mig och fixa mig. Hade ju kunnat skrota runt i morgonrock hur länge som helst. Tur är att han verkar inte alls brydd I dom (än så länge) hoppas på att det håller i sig.

Jaha då var man på fel sida av 30 strecket helt plötsligt. Än så länge har jag faktiskt ingen åldersnojja, det känns som om jag har gjort det jag ville innan jag fyllde 30. Två barn, ett hus, en man och ett fast jobb. Krisen kanske kommer när jag fyller 35 och rakar av mig håret och festar som om jag vore 15. Det får vi se då ;)

Den stora dagen firades på jobbet med en delad tur, på mina lediga timmar passade jag på att träna och strosa runt på stan (alldeles själv).

Vi firade helgen innan eftersom att både jag och mamma jobbade och Maria skulle på möhippa när vi fyllde år. Monica och Lasse fick hyra en lokal domhar vid lägenheten och där samlades vi hela släkten plus några vänner och åt pajer och tårta. Så skönt att slippa ha det hemma, här blir det så uppdelat eftersom köket inte är så stort. Där kunde vi sitta och äta alla samtidigt och barnen kunde härja runt. Slapp jag även städa innan alla skulle komma.

Presenterna då, dom bestod av 2 renskinn, ett dagsspa på clarion (Maria var tydligen tvungen att följa), en bok, en tornedalssked, presntkort på Hemma hos Molly och på Boden handel, en elektrisk fot fil och smorsel, ett halsband med barnens namn på och smycken som jag ska få välja själv. Så jag blev mer än nöjd för allt.

Festen blir vid ett senare tillfälle, typ till sommaren när det är varmt och när Ludde är hemma. Det är så mycket övningar nu och snart åker han tillbaka till Hamlstads så det kändes bättre att skjuta å det ett tag.

 

Jag hade inte räknat med att mina vänner och släkt skulle fixa något för mig, Men förra torsdan skulle Ida komma och käka middag och se film med barnen. När jag pratade meed Maria på telefonen tidigare på dan så tyckte jag att hon lät lite konstig och mycket riktigt, när det plingade på dörren vid 17 tiden kom Ida, Heli, Maria, Marika, Malin J, Camilla och Malin K in ramlandes, Så det var bara att hoppa in i duschen och göra sig snygg. Sen for vi till bowlingen där vi mötte upp Moa och Sandra. Det blev en riktigt rolig kväll. Vårat lag vann och det har vi bara Maria att tacka för. Hon gjorde så många strikes så i slutet var det ingen som orkade gratta kvinnan.

Det roliga var att dagen innan hade jag och några av Camillas kompisar tagit henne på mat och bowling i Lule för att förtidsfira hennes 30 års dag, Maria hade varit lite svettig när jag sa att Camilla skulle komma hem, för det var något som jag egentligen inte skulle veta. Så går det när människor har småsystrar som skvallrar ;)

Jag är så tacksam att både Malin K och Camilla tog sig tid och råd att ta sig upp från Malmö. Det var faan guld värt!

Nu är alla helgdagar förbi och jag har officiellt börjat jobba igen efter mammaledigheten, sen att det föll in sig så bra så att jag börjar med en tre dagars ledighet det är inget jag klagar på. Så tisdag sätter jag min fot på Ågården plan 3.

Julen har varit bra. Vi firade i vanlig ordning med mina föräldrar och Maria, med Luddes föräldrar och bror och med Robins föräldrar. Det är så skönt att ha alla samlade så att man slipper fara runt och flänga med ungarna. I år föll lotten på mamma och pappa att vara julvärdar. Vi kör alltid med knytkalas och det är stående rätter varje år så att inte en stackare behöver stå och laga mat för ett helt kompani.

Tomten kom och Alexander och Joline tyckte att det var spännande. Hardy var lätt skeptisk och höll sig ganska hårt i morfars hand men något paket tog han från han. Emilia satt och kollade läget i soffan och tröck sig i farfars knä. Tomten och Robin hade tydligen samma smak av örhängen vilket Joline var snabb på att snappa upp. Så nästa år kanske det är dags att byta tjänster med någon i närheten. Dom börjar bli för smarta.

 

Nyår spenderades här hemma. Ida och Birger med barn kom förbi. Ungarna fick den lyxiga maten korv och skruvmakaroner innan vi drog oss till stan för att se fyrverkerierna. Sen blev det hem och göra iordning förrätten till oss medans barnen lekte. Så skönt att ha gett dom mat innan så behöver man inte känna sig stressad av att få den färdigt fort eller för att dom inte ska tycka om. Vill dom smaka så får dom annars har dom roligare att leka runt än att sitta vid bordet och lyssna när vi surrar. Precis när vi ätit färdigt förrätten ropar Bill från vardagsrummet där han och Alexander sitter och äter chips. Då har Alexander kräkts över deras lilla bord. Nämen gott nytt år då..

Dom stannade kvar och åt middag och efterrätten, resonerade att dom är ju ändå smittade men någon övernattning blev det inte som det var tänkt från början. Så vid 22 åkte dom hem och barnen somnade kring 23 så jag och Ludde skålade in det nya året med pommac framför tvn. Men det var trevligt så länge det varade.

Men det är någon mysko magsjuka. inge kräk på nyårsdagen men igår kräktes han både till lunchen och sen på natten. Så vi kan ju trösta oss med att det inte är någon vinterkräkhistoria iallafall... (än så länge)

 

2015 var året som jag

 

* Sprang en halvmara

* Sprang tjejmilen

* Äntligen fick mig en egen 100% rad

* Hängde lite i Halmstad

* Provade på ensam livet med två barn under veckorna (ni som är ensamstående är fan mina idoler)

* Kände ännu mera tacksamhet för att jag har fått två friska barn, alla har inte den turen...

* Var mammaledig för sista gången, nu blir det bara strödagar

* Börjar förstå att vi inte är odödliga och att livet kan vara riktigt orättvist.

* Fått se mina barn utvecklas ytterligare ett år och få glädjas åt deras framsteg

 

Nu ser vi framemot 2016

Året då jag fyller vuxen på riktigt ;)

 

Igår samlades vi 8 småbarnsföräldrar hemma hos Hanna och Chrille för en glöggprovar kväll med lite tapas till. Jag är egentligen inte så mycket för glögg men det var förvånansvärt gott. 

Tyvärr var Annlou och Ted tvugna att kasta in handduken tidigt pga av magsjuka men vi andra forsatte strakt fram till tre på natten.

Det surrades i höger och vänstervarv och samtalsämnen hoppade mellan treårstrots och kyrkbussar. Måste berömma Hanna och Chrilles barn som lyckades sova sig igenom surret och skratten.

Julklappasleken lekte vi också, alla hade köpt något för 50:- så lottades paketen ut genom tärningsslag och man fick sno av varandra, 

Jag fick en mugg och Ludde fick en termos fylld med irish coffee (fyndigt)

En riktigt höjdar kväll!!

 

 

 

Sen måste jag tycka att en av våra presenter var himla fyndig. Ett "När barnen har somnat" kit bestående av en liten rödvinsflaska, micropopcorn och två kondomer..

I lördags var det dags för Emilies möhippa. Vi var 14 stycken snödräkt klädda brudar som stormade in vid 09:00 och överraskade henne i duschen. Minen var helt enkelt obetalbar, det bästa var när hon fick syn på sin syster som tagit sig upp från  Göteborg för att kunna vara med, jag lovar att inte ett öga var torrt.

Sen begav vi oss till Åberget där hon och dom som ville testa fick prova på firning nedför en klippa. Lunch ute och sen var det in i bilarna igen och mot Area 66 för lasergame. Mitt lag krossade dom andra, jag kan tyvärr inte ta på mig så mycket av äran utan det var tack vare våran lilla sniper Maria som alltid låg minst 1000 poäng före tvåan. Men det viktaga var väl att Emilie inte skulle vinna och uppdraget lyckades vi mycket bra med.

Sen bar det iväg ytterligare till Strand där Britta höll i ett träingspass och sen fick vi även prova på poledance med vanliga lösa pinnar, men det funkade lika bra.

Sen efter lite dusch och piff fick vi i oss pizza och Emilie fick svara på frågor som hennes blivande redan svarat på. Tror att hon prickade in 4 av 14.. :)

Till och med att vi var sju tappra som tog oss ut på en krogrunda där på kvällen. Det var sjukt längesen det hände. Kan ju säga att vi var bland dom äldre där men vad gjorde det, kul var det. Sen att vakterna på allstars är lite humorbefriade är ju lite tråkigt men det går inte att göra något åt tydligen...

Hade sån tur att Monica och Lasse befann sig i Uppsala under helgen så jag kunde låna deras lägenhet. Riktigt skönt att få sova ostört när man kommer hem kring 02:30.

söndan var lite seg men ändå inte värst och det var skönt. Man vill ju kunna halv fungera iallafall och inte bara ligga och tycka synd om sig i soffan.

Nä, en helt fantastisk dag och Emilie var tydligen väldigt nöjd och det är ju det som räknas.

 

Jag skrev ett långt och bra inlägg om våra två veckor i Halmstad men lyckades självklart radera bort det. Så nu blir det den korta versionen.

Två veckor hemifrån är ganska lång tid, speciellt med två barn i en lägenhet som inte riktigt är anpassat efter barn (vilken lägenhet är det?!) och när man inte har någon bil att ta sig runt med, men vi höll oss ändå underhållna under dagarna. Det fanns en öppen förskola i närheten, fina lekparker och på bibblo fanns det också saker att roa sig med. Måste säga att som mammaledig i Halstad finns det ganska mycket att hitta på. Men nog är det himla skönt här hemma där man har släkten och vännerna runt omkring sig. Människor som flyttar flera 100 mil från sina familjer och sen självla skaffar barn gör det verkligen bra. Jag är bortskämd med att ha någon jag kan ringa och fara och lämna dom hos om man behöver storhandla t.ex. och inte känner för att ta med sig barnen.

Första helgen vi var där var vi med Burström (Luddes barndoms kompis), hans tjej och deras två barn. Det var kul att träffa dom för det var ett tag sen, se hur dom fått det i ny huset. Sista helgen satte vi oss på tåget till Malmö för att hälsa på Malin, hann även med att träffa Camilla på söndan innan hon drog mot Thailand. Malmö är också en fin stad men vi har ju som varit vid fel tidpunkt. Sommaren är nog bättre att vara där. Måste ta mig råd och framförallt tid att masa mig ner till sommaren.

När vi kom hem märktes det att barnen hade saknat hemmet, leksakerna och att få fara runt som dom vill, för även fast man försöker att det ska var som hemma så är man ändå och passar och säger till när dom drar runt på saker. Man vill ju helst inte störa grannarna så mycket heller. Så dom drog fram i princip allt när vi kom hem. Men jag kände att nu har jag varit på dom i 2 veckor så det är bara att låta dom hållas.

Även om det har varit mysigt att vara alla fyra där nere så har vi beslutat att jag och barnen inte reser ner något mer, det drar iväg i pengar och Ludde sitter på dagarna och har dåligt samvete för att han pluggar och vi "bara" är i lägenheten. Så då är det bättre att vi håller oss hemma så får han komma hem på helgerna.

Det är ju inte så värst länge kvar den här svängen iallafall.

 

 

Snart är det dags att börja jobba igen, det slår mig ibland att nu är det verkligen inte länge kvar. Det ska bli skönt att få komma in i det igen men samtidigt kommer jag att sakna att vara hemma. Man har gjort sig egna rutiner och det känns som om jag oftast har fullt upp så hur jag ska hinna med att jobba också det vet jag inte ;)

Har hängt i Halmstad i en veckas tid, kom hem i måndags med barnen. Ludde har börjat plugga där nere så vi passar på att "semestra" lite. Det är en mycket fin stad, bara synd att vi bor på den absolut högsta toppen så att ta sig ner till stan är inga problem men att ta sig hem blir som ett träningspass med barnvagn och två barn. Jaja jag får se det som vardags motion.

Resorna dit och hem gick förvånansvärt bra, på sista flygresan blev Hardy väldigt less men det kan man förstå. Jag trodde att jag skulle få springa och jaga Alexander men han höll sig och om han försvann var han snabbt tillbaka. 

Men några saker har jag lärt mig till nästa gång:

* Bromma flygplats har inget lekställe och är väldigt litet, tre och en halv timme där är inte att rekommendera.

 * Innan det ska ätas ska det kissas, annars kan man få lämna maten innan man ätit upp

* Mutor, mutor och mutor är bra att ha

* Babblarna är en guds gåva när man vill få två övertrötta barn att somna på flygbussen.

 

Ludde har en trea i Halmstad så pojkarna har fått dela rum, så från det att vi har kommit hem har Alexander velat sova inne hos Hardy. Kan tänka mig att det känns tryggt att ha någon med sig i rummet, nu sover Hardy bara halva, om ens det, natten tillsammans med Alexander innan han vaknar och kommer till oss, men det räcker säkert för Alexander. Och så länge han vill är det bara att dom sover med varandra. Jag har någon liten förhoppning om att Hardy också ska känna att han har någon hos sig och börja sova hela nätter (önsketänkande,  jag vet). Så vi får väl se om vi flyttar över Alexanders säng till Hardys rum så kan dom använda hans rum som lekrum och så kan vi ta bort extra sängen.

 

Imorgon är det nån liten unge som blir 3 år. Oj va det går fort nu.

Vilket väder det blev! Stor skillnad från resten av månaden.

Midsommar spenderades i vanlig ordning i stugan med hela klanen. Vi åkte upp redan på torsdan och var till på söndan. Grannens barnbarn var där med sin tjej och hennes flicka så dom hngde vi med tills dom for på lördan, då kom Heli, Malin och Stina upp. På fredan tog vi en båttur över jön och kikade på Magnus nyinköpta stuga. Det blir ju perfekt att ha han när, kan jag och Maria ta våra korsordstidninga och ligga och sola där och lösa korsord alldeles ostörda. Barnen har sprungit ute mest hela dagarna, dom tog även ett midsommardopp på söndan. Men det var bara Stina som var kvar längre än några minuter, Alexander var hyfsat snabb upp.

Men sjukt va mygg det var. På torsdan var det inga problem, fredan funkade hyfsat också men lördan var helt olidlig på kvällen. Men ska man äta rökt abborre så ska den ätas ute så det var bara att tända spiralerna och sitta och äta bland krypen. På kvällen tänkte vi sitta vid elden och surra en stund, jag tror att vi stod ut i 20 min innan det var helt ohållbart, hoppas att var någon peak i helgen och att det går till sig under sommaren annars blir det mycket innesittande i år i stugan.

 

Jag kan säga att igår när vi for til Lule för att vårrusa så var peppen inte hög, det stormade och spöregnade. när vi kom fram till Lule slutade de regna med stormen höll i sig, precis när vi ska starta spricker det upp och solen kommer fram. Det blåste fortfarande men som tur var så var det medvind största delen av banan, det blev lite som att springa in i en vägg när man kom mot vattnet men då var det inte så länge kvar.

27:45 tog jag mig i mål på. Är riktigt nöjd över den tiden. Fast det inte är meningen så blir jag tävlingsinriktad när Maria springer om mig, så länge jag inte ser henne är det lugnt men så fort hon sprang om mig var jag tvungen att antingen ligga precis baki eller före, och ja jag kom i mål först. Inte mycket som skiljde men det är viktigt ändå ;)

 

Helgen då.

Fredag spenderades först på I19 som hade veteran dag. Hardy sov och Alexander var facinerad över lastbilarna, hade han fått hade han suttit i dom hela kvällen och spakat. På kvällen hade travet familje dag så jag och Alexander for dit och kikade. Det blåste och var kallt, sen var det väl inte så jätte mycket där men det fanns kalvar, fiskdamm och ponnyridning. Alexander fick klappa kalvarna sen provade han även häst och vagn och att rida. Så han var nöjd när vi for därifrån

 

 

Lördan var det dags för Andreas och Moas bröllop. Snacka om tur med vädret! Det såg inte lovande ut på morgonen men sen sprack det upp och var sol hela kvällen och natten. Gud så fina dom var och maten och festen efterråt var riktgt bra! Vi hann även med en snabbis på bränna och ta en fördrink innan middan medan brudparet var och fotograferade sig. Dom är så fina tillsammans och jag önskar dom all lycka i livet!!

 

Nästa måndag kommer jag att lämna huset på förmiddan och när jag kommer tillbaka på eftermiddan är alla fönster putsade och hela huset storstädat, fatta att jag längtar!! Den senste månaden (eller månaderna) har jag bara gjort det som behövs för att huset inte ska förfalla helt totalt. När dammråttorna börjat ha möten under soffan har jag dammsugit precis där eller om Alexander spillt något så funkar våtservetter ypperligt istället för att dra fram skurmoppen. Jag tycker att det är svårt att finna tiden till att städa ordentligt, sen finns säkert den tiden om jag bara skulle prioritera bort annat men jag tycker faktiskt inte att det är så värst roligt att dra fram dammsugaren och skurmoppen. Sen måste det hända när Hardy sover och helst när Alexander är på förskolan annars har jag dom baki hälarna och det spelar ingen roll om Ludde är hemma för det är ju mycket roligare att vara kring mina ben och kolla vad jag gör.

Sist när jag faktiskt tog mig tid till att städa skickade jag över alla till Maria och Robin, det är tur att vi har extranyckel dit.

Och fönsterputsning måste ju vara ett av det tråkigaste man kan göra, det skulle vi få av svärmor och det uppskattas jättemycket!

 

I helgen har vi varit duktiga. Varit ute på gården och krattat ihop alla lövhögar som var kvar, rensade häcken från löv, barr och gamla pinnar, fått upp studsmattan (till Alexanders glädje) och gungorna. På lördan medan Ludde fixade cyklarna tog jag fram jordspaden och började gräva runt stubben på framsidan, efter mycket möda, slit och ett gäng stenar fick jag lös halva. Sen kom grannen och lånade ut en klyvyxa så jag lyckades få lös det sista. Det var ju inte så små rötter men nu är den borta och hålet igensått. Får väl hålla tummarna på att gräset tar sig. Hann även med en springtur på 7,92 (lite störande) km med snabbskorna. På kvällen blev det grill hos Chrille och Zara, det var riktigt trevligt.

Söndan for jag, Marika och Maria till storheden, dom skulle kolla efter klänningar till Moa och Andreas bröllop och jag skulle köpa olja och altantvätt. Jag kom hem med det jag skulle ha, Marika kom hem med ett par byxor och en stickad tröja och Maria kom hem helt tomhänt. Det gick mycket bra för deras lag. Vi är ju inte ett dugg lika när det gäller att prova kläder, Marika ids inte prova utan det ska klicka på en gång mellan henne och kläder, Maria har på senare år ändå börjat prova kläder men hon vill helst inte gå i så många affärer och hittar hon inte något så blir hon lite lätt på dåligt humör. Jag kan ju strosa länge och väl och vrida och vända på allt. En himla bra kombo alltså :)

 

 

Fick äntligen fingarna ur igår och inhandlade mig nya springskor. Mina som jag har haft inhandlade jag 2011 så dom börjar ha gjort sitt, det är inte mycket stoppning kvar baki hälen (vilket i klartext betyder att all tyg och stoppning är helt borta). Hade två presentkort så i slutändan betalade jag 499:- så det var ju inte värst.

Var och provsprang 5 km idag och det kändes riktigt bra. Dom har 30 dagars garanti så han sa att det är bara ut och springa och känns det fel får jag komma in och byta, tummen upp för den.

Men min plan är att springa lite kortare nu ett tag innan jag har gått in dom så att jag inte drar på mig jordens skavsår (vilket brukar vara standard på mina fötter) så att man måste pausa nån vecka. Nu när jag har kommit igång är det bara att köra på. Maria har anmält oss till vårruset så nu gäller det att kapa lite tider här så att man kommer i mål under 30 min. Det har ju gått förut så det borde gå nu också.

 

Har shoppat mig en klänning till sommarens bröllop också, det blev visst två helgerna efter varandra nu i slutet av maj och början av juni. Det ska bli riktigt kul!

Det i juni är i stockholm så det blir en liten mini semester för mig och Ludde. Pojkarna får vara hemma och umgås med mormorn och morfarn. :)

 

Nästa helg drar jag och Maria till stugan alldeles själva. Ska vårstäda och fixa lite på gården. På kvällen ser vi framför oss hur vi umgås i varsin del av soffan med varsin allers och löser korsord. Nästan så att det är det som lockar mest. Fatta att kunna ligga helt stilla och inte ha någon som surrar eller piper om vartannat. Missförstå mig rätt, jag älskar mina barn mest av allt och skulle inte klara mig utan dom men ibland är det skönt att bara vara och att få prata färdigt utan att bli avbruten och att man glömmer bort vad man pratade om för att nån behövde en ny blöja eller bara var tvungen att ha vatten exakt just NU eller att dom måste ha leksaken den andra hade. Nä det ska bli en mycket skön helg!

Alltså jag är verkligen sämst på det här men dagarna rullar som på och jag glömmer bort den här bloggen. Får väl se om den ryker snart eller om jag får något nytt il.

 

Har försökt att vänja morsgrisen Hardy att pappan okså kan lägga han ibland. Eftersom han somnat fortast och utan gorm när jag har lagt han så har det automatiskt blivi så att jag har tagit han och Ludde tagit Alexander. Men där efter påsk fick jag nog och kände att nu är det dags att ta tag i det här. Vi skjuter bara oss själva i foten för mitt var det är så sover jag borta eller är borta på kvällen och då måste han ju kunna somna fast jag inte är där, eller Ludde har ju fått han att somna det har bara varit hysteriskt skrik i en timme först. Så efter påsk så sov jag tre nätter i gästrummet och Ludde fick ta han i vårat sovrum. Eftter tredje natten gick det riktigt bra, han somnade hyfsat fort och det gick att söva om han i hans spjälsäng (!!) på nätterna. Sen har det fortsatt så ett tag, natten till måndag sov ungen från halv nio till fem då han vaknade första gången och efter det somnade han om till sju, helt jävla amazing!

Men man ska ju som vanligt inte ropa hej alldeles för snabbt för resten av veckan har det känts som om vi är tillbaka på ruta ett igen. Han vaknar efter en haltimme/timme efter vi lagt han på kvällen och gråter sen vaknar han med jämna mellanrum resten av natten och det är svårt att lägga han i spjälsängen utan att han vaknar. Jag begär faktiskt inte att han sover hela nätter, han är inte så gamal än och jag begär inte att han ska klara av att somna om själv, men nog hade det varit skönt om han hade vaknat en eller två gånger per natt och att det dög när Ludde tog han också på nätterna (att han inte skrek hysteriskt tills jag tar i han då han tystnar) för lite långdraget börjar det här bli efter 8 månader med upphackad sömn...

Får väl trösta mig med att Alexander var kring 11 månader när han sov sin första hela natt. Hade varit skönt att få lite mera rutin så vi kan fixa iordning hans rum och flytta över han dit, men när han vaknar så många gånger så orkar jag inte, då är det bekvämare att ha han så nära som möjligt.

Alexander var inte så här mammig som Hardy är, han var ju mest glad bara någon tog upp han. Spelade mindre roll vem det var. Om Hardy har stött sig eller om han bara är onöjd så duger det inte med att vem som helst plockar upp han, plockar någan annan upp han blir det mer hysteriskt tills det att han kommer till mig. Då kan det vända på en halv sekund. Det är ju bra att han är trygg med mig men det är ju lite påfrestande efter ett tag. han kan sitta helt nöjd hos t.ex. mormorn tills det att jag visar mig i rummet, då helt plötligt är det som om hela världen har rasat samman.

Får väl vara tacksam att det ändå är ett tag kvar tills det är dags för förskola för den lilla pojken, annars hade det nog varit jobbigt.

Nu har jag fått gnälla av mig lite (kan vara skönt ibland).

 

Husägare har vi också blivit. Blev att vi tog över huset, inom några år hoppas vi på att kunna göra om köket iallafall och tvättstugan hade varit fint att få fixa till lite. Jag drömmer om ett större kök och en tvättstuga med alla garderober och byråer där inne så att man bara kan ika in direkt allt har torkat istället för att samla det på hög. Det blir nästan alltid tomt i lådorna innan jag orkar ta tag i att stoppa in den rena tvätten. Men som sagt så blir det nog inte att göra det förrän nästa sommar då jag har börjat jobba och vi har fått ihop lite mera pengar.

Både jag och Ludde åkte på det där i mellandagarna, men bägge ungarna klarade sig.

Tills i måndags kväll, när Alexander kom upp för andra gången och "behövde kissa" var han alldeles knallröd i ögat. Jag höll tummarna in i det sista men på morgonen var dom igenkletade så det var bara att ringa till förskolan och hålla han hemma den här veckan också. Men nu verkar det inte kleta nå alls och han är mindre röd, håller tummarna för att det går över imorgon, vi skulle ju bort på lunch hos Linn på fredag!

Sen börjar han sakna förskolan lite grann, igår höll han på att ringa till köksan :)

I dag har vi inte gjort många knop, jag beslutade mig för att vi inte skulle bråka idag så vi har mest bara lullat på här hemma. Sett på Fivel i amerika och Stora maskiner, Alexander fick av sig pyjamasen där efter middan och det var enbart så att han kunde gå runt i bara blöja tills det var dags för att få på sig en ny pyjamas för att hoppa i sängen. Men inga bråk har det varit, mycket skönt.

 

"Nej, låt bli, rör inte, sluta, skrik inte, kom hit, sluta spring iväg, ät upp maten, sluta sorma, bängla inte, hör du alls va jag säger?!" Det känns som om det här är dom enda orden som jag använder dagarna i ända. Jag hoppas att det här är någon sorts fas som går över snart. Det är så himla frustrerande, och även fast man försöker sätta sig ner och prata lugnt och förklarar varför man t.ex. inte får stoppa en filt över Hardys huvud eller varför man inte får kasta leksaker, så tittar han bort alternativt bara skrattar. Jag känner att tålamodet börjar ta slut och att min stubin blir bara kortare och kortare. På tisdag är det dags för förskolan att börja om så då gör han ju av me lite energi där tre dagar i veckan iallafall.

 

Helgen har spenerats i stugan, så här i efterhand så kanske det inte var den bästa helgen att fara upp med tanke på att det har snöat som fan i två dagar och stugvägen är ju inte direkt prioriterad i plognings världen. Men vi tog oss. Maria fick parkera bilen på en P-ficka där skogsvägen börjar sen var det bara att packa in alla 4 barnen och mig och Maria i pappas pickis som har två säten och ett halvt baksäte. Trångt och mysigt. Joline och Alexander var nog mest nöjda eftersom dom fick stå upp i bilen. Med tungan rätt i mun så tog vi oss ända fram, sen lyckades vi faktiskt dra i gång skotern på tredje rycket och få med oss allt på en sväng. Vi hade förberett oss med pulka och bob om skotern inte skulle starta för att promenera i djup snö med alla fyra hade nog inte varit så kul. Ludde och Robin kom på kvällen efter dom slutat jobba, skogsvägen är 5 km, det tog dom en timma att ta sig fram.

Det har inte varit så många kallgrader men däremot har det blåst och genast kändes det mycket kallare.

Hade en himla tur och stug grannens pojk var och plogade lite efter våran väg på lördan så att det gick lättare att ta sig idag. Hardy har snart löst hur man kryper, nu ihelgen har han börjat stå stadigare på alla fyra, det känns som om han har lite bråttom men ju mer han tar sig frammåt själv desto roligare tycker han att det är att vara på golvet. Alexander är väl inte lika road när han är och stör han i nå kojbygge på golvet men det är nog bara att han vänjer sig ;)

 

Den här julledigheten har vi inte stressat alls på mornarna. Vissa dagar har Alexander bytt från pyjamas efter vilan där kring tre snåret, jag känner att det kan bli lite jobbigt där nästa vecka då det är dags att komma in i rutinerna igen när förskolan börjar och vi ska ha ätit frukost och vara påklädda innan 8:30.

Man blir lite dagvild när alla i familjen är lediga, Ludde har varit ledig i snart en månad, imorgon börjar han om och jobba igen men det blir en mjukstart med bara en tre dagars vecka.

Den här julen har bestått av både roliga och tråkiga saker. Hardy har blivit döpt och börjat åla, har även varit med när en av mina närmaste vänner begravt sin älskade mamma.

Julen firades hos Maria och Robin med våra föräldrar, Robins föräldrar, Luddes föräldrar och bror och farmor så vi blev ett litet gäng. Det är skönt att ha alla samlade så att man slipper flänga runt med barnen på jul.

Nyår firades hemma med Marika och hennes familj. Bägge ungarna var uppe på tolvslaget. Alexander somnade nog kring kvart i ett och halv åtta var det dags att kliva upp tyckte han.

 

I helgen blir det att ta det lungt i stugan. Har inte varit där sen Hardy kom så det börjar bli dags nu. Hoppas bara på lite armare väder så att man kan vara ute.

 

Nä nu är det nog dags att göra en ansträgning med frukosten.