Ska det vara så här enkelt?
Nu när Ludde har varit borta ganska mycket på övningar de senaste veckorna har jag konstaterat att vi måste verkligen lära Alexander att somna själv. Det är som lite jobbigt att först läsa en bok för han och sen ligga i sängen tills han har somnat och samtidigt hålla Hardy nöjd och om han är nöjd och skrattar ja då stör han ju Alexander som börjar gorma och vill leka och surra med han. Så igår var det dagen D. Jag har förberett mig på att det skulle bli mycket gråt och skrik dom första kvällarna men har tänkt att det är bara att härda ut det.
Igår kom han upp en gång, Ludde gick tillbaka med han, han grinade i kanske två minuter ( och det var inte ens ett riktigt gråt utan mera protest) sen sjöng han lite och slocknade. Idag sa han "mamma" en gång när jag gick ut sen knäpp tyst. Gick och kikade efter 20 min och han snarkade. Var det så här enkelt?!
Varför har vi då inte gjort det tidigare?!
Eller vaggar han in oss i någon falsk trygghet nu och för att bli hysterisk om någon dag?
Eller så var han helt enkelt mogen just nu. Vilket som så är det himla skönt.
Premiär dop för Hardy idag på nordpolen. Jag tror att han också kommer att bli ett vattendjur som sin far och bror, vilket betyder mer ostörd solning till mamman i familjen ;)
Kommentarer
Trackback