Inte många knop idag.

Jag hade väl tänkt att vi iallafall skulle ta oss utanför dörren idag men så blev inte fallet. Alexander ville först hälsa på en kompis men dom var inte hemma, sen hade han ett önskemål att fara och bada men jag är inte riktigt redo att fara med bägge två när ingen av dom kan simma. Jag hade kunnat ringa och höra om nån ville följa men det blev inte så.
Istället blev det en innedag där båda barnen sovit lunch i typ två timmar, jag har sett "Teen mom 2" maraton på mtv, Alexander har bara sprungit runt i kallingar heeela dan, barnkanalen har gått varm och lördagsgodiset har tagit slut. Jaja, nya tag imorgon. Då ska Nova firas och det ska hinnas med en sväng på julskyltningen.
Var igår och fick snosa lite på Novas lillasyster Freja. Man glömmer hur himla små dom är! 
Jag och Maria har haft Freja som vårat pilotprojekt och sytt henne en babywrap hon kan ha i babyskyddet. Den var lite sne men inget man ser när den är på plats. Så det där lär vi sy fler gånger, har bara nå små grejer som ska finslipas. 

Nä fånga in barnen och borsta nå tänder kanske.

Ett morsarv

Det är trevligt att se att bägge pojkarna har fått två starka arv från mig...

Hardy när han blir arg (vilket händer några gånger per dag) lägger sig ner och skurar hela golvet. Skriker och ålar sig som en liten mask. Rör man i han blir det inget bättre så det är bara att låta han hållas. Det känns som om det barnet i treårstrotsen kommer att bli spännande att ha att göra med.
Mamma säger att jag slutade när hon la sig bredvid och skrek likadant så ser ni mig någon gång liggandes på marken och skrika så lovar jag att jag inte har blivit helt galen.

Alexander hade inga planer på att äta någon middag igår.
"- Men vet du att då blir det inge fika för dig hos Robin.
- Okej! Då kan jag leka istället!! Jag kan ta bort min tallrik. Då får du, maria, robin, joline och emilia fika istället"
Kan säga att det var några middagar under min uppväxt som lät nästan exakt så: 
"-Om du inte äter upp får Maria glass och inte du.
- Okej!"
Jag stålsatte mig för att ta fighten hos Robin men den kom inte. Han kom in en gång i köket och frågade om glass. När han fick ett "nej" gick han till Joline och grinade en liten stund men han var medveten om varför han inte fick. Jag hoppas att han nu har lärt sig att för att få fika måst man äta, men det kan lika gärna vara att vi får köra samma flera gånger.

Möhippa!

I lördags var det dags för Emilies möhippa. Vi var 14 stycken snödräkt klädda brudar som stormade in vid 09:00 och överraskade henne i duschen. Minen var helt enkelt obetalbar, det bästa var när hon fick syn på sin syster som tagit sig upp från  Göteborg för att kunna vara med, jag lovar att inte ett öga var torrt.
Sen begav vi oss till Åberget där hon och dom som ville testa fick prova på firning nedför en klippa. Lunch ute och sen var det in i bilarna igen och mot Area 66 för lasergame. Mitt lag krossade dom andra, jag kan tyvärr inte ta på mig så mycket av äran utan det var tack vare våran lilla sniper Maria som alltid låg minst 1000 poäng före tvåan. Men det viktaga var väl att Emilie inte skulle vinna och uppdraget lyckades vi mycket bra med.
Sen bar det iväg ytterligare till Strand där Britta höll i ett träingspass och sen fick vi även prova på poledance med vanliga lösa pinnar, men det funkade lika bra.
Sen efter lite dusch och piff fick vi i oss pizza och Emilie fick svara på frågor som hennes blivande redan svarat på. Tror att hon prickade in 4 av 14.. :)
Till och med att vi var sju tappra som tog oss ut på en krogrunda där på kvällen. Det var sjukt längesen det hände. Kan ju säga att vi var bland dom äldre där men vad gjorde det, kul var det. Sen att vakterna på allstars är lite humorbefriade är ju lite tråkigt men det går inte att göra något åt tydligen...
Hade sån tur att Monica och Lasse befann sig i Uppsala under helgen så jag kunde låna deras lägenhet. Riktigt skönt att få sova ostört när man kommer hem kring 02:30.
söndan var lite seg men ändå inte värst och det var skönt. Man vill ju kunna halv fungera iallafall och inte bara ligga och tycka synd om sig i soffan.
Nä, en helt fantastisk dag och Emilie var tydligen väldigt nöjd och det är ju det som räknas.
 
 
 
 
 
 

Lite efter

Såg nu när jag gick tillbaka att jag inte skrivit något om Alexanders 3 årsdag (bara snart två månader sen)
Tre kalas hann vi ha för pojken. Först på torsdan när han fyllde år kom dom allr närmaste farmor, farfar, mormor, morfar och Maria med familj. På lördan när Ludde kommit hem kom resten av släkten och på söndag hade han kompisarna här.
Han fick bjuda 4 kompisar så det blev Bill, Vilgot, Stina och Nova (han hade även bjudit Novas kanin Lille Skutt men tyvärr kunde han inte komma). Det var ett riktigt lugnt kalas. Dom lekte jätte bra allihopa. Och presenterna blev han väldigt glad över.

Älskade unge! Hela tre år har du funnits och det känns som om du alltid varit här. Det är så roligt att se alla framsteg, hur du utvecklas och alla dina små funderingar (nog för att frågan "varför" kan driva mig till vansinne vissa dagar, men frågar man inte får man inget veta)


Bästa Linn fixade tårtan!

Uppdaterad

Tog mig äntligen råd och tid (framförallt) i torsdags att uppdatera BH lådan. Efter två barn och BH:ar som var minst 10 år kändes det behövligt. Så tre nya och alla gamla i sopkorgen. Nästa gång jag får ny ork är det tros- och socklådan som ska fixas till. 

Idag är det min sovmorgon och kan jag somna om då? Självklart inte. Så jag slösurfar för att få ligga och dra mig ett tag iallafall. 

Hardy har haft en gormig natt. Snurrat fram och tillbaka helst velat ligga på min arm och när min arm har somnat och jag försökt dra bort den har han vaknat. Nu på morgonsidan kände jag att han var varm så det är säkert feber som spökar. Antat att det är vattkoppor som är på G, har som väntat dom sen Emilia fick. Det är både och, skönt att få göra bort det nu när dom är små och jag ändå är hemma men det hade kanske varit bättre om inte Ludde var borta under veckorna. Fast man vet inte hur dom reagerar, han kanske inte är brydd i dom. Får hoppas på det bästa helt enkelt.

Nu var det ett tag sen

Jag skrev ett långt och bra inlägg om våra två veckor i Halmstad men lyckades självklart radera bort det. Så nu blir det den korta versionen.
Två veckor hemifrån är ganska lång tid, speciellt med två barn i en lägenhet som inte riktigt är anpassat efter barn (vilken lägenhet är det?!) och när man inte har någon bil att ta sig runt med, men vi höll oss ändå underhållna under dagarna. Det fanns en öppen förskola i närheten, fina lekparker och på bibblo fanns det också saker att roa sig med. Måste säga att som mammaledig i Halstad finns det ganska mycket att hitta på. Men nog är det himla skönt här hemma där man har släkten och vännerna runt omkring sig. Människor som flyttar flera 100 mil från sina familjer och sen självla skaffar barn gör det verkligen bra. Jag är bortskämd med att ha någon jag kan ringa och fara och lämna dom hos om man behöver storhandla t.ex. och inte känner för att ta med sig barnen.
Första helgen vi var där var vi med Burström (Luddes barndoms kompis), hans tjej och deras två barn. Det var kul att träffa dom för det var ett tag sen, se hur dom fått det i ny huset. Sista helgen satte vi oss på tåget till Malmö för att hälsa på Malin, hann även med att träffa Camilla på söndan innan hon drog mot Thailand. Malmö är också en fin stad men vi har ju som varit vid fel tidpunkt. Sommaren är nog bättre att vara där. Måste ta mig råd och framförallt tid att masa mig ner till sommaren.
När vi kom hem märktes det att barnen hade saknat hemmet, leksakerna och att få fara runt som dom vill, för även fast man försöker att det ska var som hemma så är man ändå och passar och säger till när dom drar runt på saker. Man vill ju helst inte störa grannarna så mycket heller. Så dom drog fram i princip allt när vi kom hem. Men jag kände att nu har jag varit på dom i 2 veckor så det är bara att låta dom hållas.
Även om det har varit mysigt att vara alla fyra där nere så har vi beslutat att jag och barnen inte reser ner något mer, det drar iväg i pengar och Ludde sitter på dagarna och har dåligt samvete för att han pluggar och vi "bara" är i lägenheten. Så då är det bättre att vi håller oss hemma så får han komma hem på helgerna.
Det är ju inte så värst länge kvar den här svängen iallafall.
 
 
Snart är det dags att börja jobba igen, det slår mig ibland att nu är det verkligen inte länge kvar. Det ska bli skönt att få komma in i det igen men samtidigt kommer jag att sakna att vara hemma. Man har gjort sig egna rutiner och det känns som om jag oftast har fullt upp så hur jag ska hinna med att jobba också det vet jag inte ;)
RSS 2.0