Har sett idol uttagningarna från Lule idag. När dom första kom in satt jag och Ida med varsin hand över ögonen och bara skämdes för deras skull. Stackarna. Varför?! Sen är det ju så att jag tycker faktiskt om våran dialekt, men när man hör den på tv så undrar man alltid: Låter vi verkligen så?! Och svaret är mycket enkelt: Ja det gör vi! Det är ju tur att man inte har hört sig själv prata på tv. Hade först planer på att gå och se på idol finalen när den kommer till Lule med Ida, Sabina och Heli men självklart krockade det med besöks helgen i stockholm. Så det blev inget av med det.
Nu har jag faktiskt tagit mig lite i kragen i veckan, har hunnit två promenader och ett jogging pass. Imorgon blir det promenad med Sandra och sen tänkte jag dra mig till Step In på torsdag efter jobbet.
På torsdag blir det middag och lite vin på jobbet för att säga hej då åt våran sjuksköterska som har slutat. Jag är glad för hennes skull för hon får prova på nå nytt men nog kommer man att sakna henne.

Nä nu kanske det är dags att följa Idas exempel och gå och lägga sig. Pratade om det igår och mindes tillbaka till dom kvällarna/nätterna när vi satt och surrade eller såg sex and the city till två på natten och sen la oss för att kliva upp och fara på jobbet kring sju. Men man blir ju äldre och klokare (eller hur det nu var) så dom har två kvällarna har blivit tidiga. Med risk för att låta lite lätt gammal så är det ju skönt att vakna upp och känna sig någorlunda utvilad.

Idol mys