Grabbsen

Om några år är det dom här som kommer att härja runt i Boden (ja, dom kommer inte att ha så mycket val dom kommer att umgås varesig dom vill eller inte.. Man får göra sånt nu när man är förälder)
 
Har hunnit vara och kika på hundutställning på morgonen. Kanske inte var den bästa lokalen att vara på (gamla Mullers) det var väldigt trångt. Min moster med man ställde ut tre av sina hundar, dom två yngre hundarna fick inge pris så dom höll tummarna för den äldre. For hem innan han ställdes ut så jag vet inte riktigt hur det gick för han.
Igår kom snön (igen) får väl se om den stannar den här gången. Solen skiner då och det är riktigt fint ute. Sånna hära dagar älskar jag.

Dagens fundering.

Skulle det vara så hemskt att klä sitt barn i bara galonkläder?!
Jag tänker istället för att byta kläder hela tiden så kan man ju bara torka av kläderna. Alexander byter ju kläder oftare än en tonårstjej.
Tur att vi har några boddys att ta av.
 
Idag har vi inte gjort många knop. Åkt till björnvägen och snikat till mig mat, tvättmaskin och en dusch.
Imorgon blir det en sväng på stan och inhandla nå kläder (som jag kan få på mig) till alla festligheter nu i november. Varje helg nästa månad är det någonting, jaja folk har ju lyckas att få in det på olika helger i alla fall.
 

Gravidfoton

Har fått gravidfotona nu. Nu är det bara det svåra kvar att lista ut vilka som ska förstoras, det går ju som inte att förstora alla.
Tack bästa Malin på mkfocus.se (ni som inte varit och gillat mkfocus på facebook gör det!)
 

Den som väntar på nå gott..

1 Oktober kom Alexander äntligen 51 cm lång och 4156 g tung. Bara 18 dagar försent men som dom säger den som väntar på nå gott väntar aldrig för länge. Nog för att det inte hade gjort nå om han hade bestämmt sig för att komma lite tidigare.
Han åkte på en infektion så vi blev kvar på sunderbyn i en vecka, men även fast det var grymt långtråkigt att gå runt där hela dagarna så fick man ju lite mera tid till att lära känna han.
Nu är vi hemma och försöker komma in i alla rutiner och än så länge är han då en ganska så snäll bebis.
Jollisen ser då inte han som nå större hot än utan hon är mest bara nyfiken på han, får väl hoppas på att det håller i sig :)

Junior är lite fundersam över vad vi har kommit hem med för mini människa som tar hans kattsitter, kattvagn och säng, han trodde ju att han skulle få ha dom sakerna alldeles själv.
 
Det lär nog bli änu mindr inlägg i den här bloggen nu. Men plötsligt händer det :)
RSS 2.0