Sen är det ju sånna här små man ska göra, drygt en timme på varje det är ju ingenting. Nästan att det inte ens hinner göra ont.

Alltså jag är verkligen sämst på det här men dagarna rullar som på och jag glömmer bort den här bloggen. Får väl se om den ryker snart eller om jag får något nytt il.

 

Har försökt att vänja morsgrisen Hardy att pappan okså kan lägga han ibland. Eftersom han somnat fortast och utan gorm när jag har lagt han så har det automatiskt blivi så att jag har tagit han och Ludde tagit Alexander. Men där efter påsk fick jag nog och kände att nu är det dags att ta tag i det här. Vi skjuter bara oss själva i foten för mitt var det är så sover jag borta eller är borta på kvällen och då måste han ju kunna somna fast jag inte är där, eller Ludde har ju fått han att somna det har bara varit hysteriskt skrik i en timme först. Så efter påsk så sov jag tre nätter i gästrummet och Ludde fick ta han i vårat sovrum. Eftter tredje natten gick det riktigt bra, han somnade hyfsat fort och det gick att söva om han i hans spjälsäng (!!) på nätterna. Sen har det fortsatt så ett tag, natten till måndag sov ungen från halv nio till fem då han vaknade första gången och efter det somnade han om till sju, helt jävla amazing!

Men man ska ju som vanligt inte ropa hej alldeles för snabbt för resten av veckan har det känts som om vi är tillbaka på ruta ett igen. Han vaknar efter en haltimme/timme efter vi lagt han på kvällen och gråter sen vaknar han med jämna mellanrum resten av natten och det är svårt att lägga han i spjälsängen utan att han vaknar. Jag begär faktiskt inte att han sover hela nätter, han är inte så gamal än och jag begär inte att han ska klara av att somna om själv, men nog hade det varit skönt om han hade vaknat en eller två gånger per natt och att det dög när Ludde tog han också på nätterna (att han inte skrek hysteriskt tills jag tar i han då han tystnar) för lite långdraget börjar det här bli efter 8 månader med upphackad sömn...

Får väl trösta mig med att Alexander var kring 11 månader när han sov sin första hela natt. Hade varit skönt att få lite mera rutin så vi kan fixa iordning hans rum och flytta över han dit, men när han vaknar så många gånger så orkar jag inte, då är det bekvämare att ha han så nära som möjligt.

Alexander var inte så här mammig som Hardy är, han var ju mest glad bara någon tog upp han. Spelade mindre roll vem det var. Om Hardy har stött sig eller om han bara är onöjd så duger det inte med att vem som helst plockar upp han, plockar någan annan upp han blir det mer hysteriskt tills det att han kommer till mig. Då kan det vända på en halv sekund. Det är ju bra att han är trygg med mig men det är ju lite påfrestande efter ett tag. han kan sitta helt nöjd hos t.ex. mormorn tills det att jag visar mig i rummet, då helt plötligt är det som om hela världen har rasat samman.

Får väl vara tacksam att det ändå är ett tag kvar tills det är dags för förskola för den lilla pojken, annars hade det nog varit jobbigt.

Nu har jag fått gnälla av mig lite (kan vara skönt ibland).

 

Husägare har vi också blivit. Blev att vi tog över huset, inom några år hoppas vi på att kunna göra om köket iallafall och tvättstugan hade varit fint att få fixa till lite. Jag drömmer om ett större kök och en tvättstuga med alla garderober och byråer där inne så att man bara kan ika in direkt allt har torkat istället för att samla det på hög. Det blir nästan alltid tomt i lådorna innan jag orkar ta tag i att stoppa in den rena tvätten. Men som sagt så blir det nog inte att göra det förrän nästa sommar då jag har börjat jobba och vi har fått ihop lite mera pengar.