Idag tänker jag ge mig själv en riktigt stor klapp på axeln. Jag började jobba klockan åtta och tjugo över sex tog jag mig ut på en 70 min promenad. Jag var så duktig. LIte lätt halv segt i början men när jag väl kom igång så var det riktigt skönt ute. Jag ska inte ta ut nå i förskott men förhoppningsvis så kan jag göra så här ibland när jag börjar åtta. Känns som skönt att ha gjort bort att promenera på morgonen.


Ibland kan en liten gest göra en glad. Det räcker faktikst att folk för en gångs skull kommer ihåg att man inte dricker kaffe utan gör te åt en, speciellt när det är människor som man inte jobbar med varje dag utan som bara kommer upp ibland.

Idag kommer Ida förbi och förhoppningsvis ska vi och Sandra ta oss ut på en lätt joggingrunda, den kommer inte vara lång och det kommer inte att gå snabbt men ut ska vi.

Ihelgen blir det ett besök i Lule på fredan och på lördan åker jag och Luddes föräldrar till Ume för nån anhörigträff, kan bli intressant men det hade varit skönt om det hade varit lite närmare.