Tack för den Magnus, det var ju bara två veckor sen jag blev frisk men vem vet blekheten kanske håller i sig längre. Eller så är det så att jag är naturligt blek (läs; helt utan pigment) och att jag skulle behöva hoppa in i ett solarium en timma eller fem så att jag inte är helt genomskinlig.
Vet ni att det har inte hänt nå spännande alls på jätte länge. Har skickat iväg försäkringspapprerna för Luddes dator (som han lyckades få överkörd) så nu är det bara att hålla tummarna för att dom godkänner det även fast jag inte lyckades hitta kvittot på den, och han tycker att jag är oorganiserad.
Idag har jag lyckas ta mig till step in och joggade i 50 min, inte illa. Plus poäng åt mitt håll tack. Som alltid så tänker jag att "nu jävlar ska jag ta tag i joggningen och jogga minst en gång veckan" det brukar hålla den veckan och sen blir det ett uppehåll. Men jag orkar ju bevisligen med det i alla fall. Jag sätter min tro till att när Ludde kommer hem på ledigheten så ska vi tillsammans fixa det här (man kan ju alltid hoppas).
Magnus kom förbi en sväng i dag och surrade och drack lite kaffe. Trevligt trevligt. Försökte övertala han till att följa med till Kåbdalis i helgen, det är ju hans sista helg hemma så nå måste han ju hitta på. Kan hända att han började mjukna lite för den idéen. Kanske behöver lite mera bearbetning. Men det löser vi nog :)

Har börjat läsa en riktigt bra bok, Äldst, yngst eller mittimellan, en bok om syskonrelationer och hur det påverkar oss under hela livet. Jag tycker att alla borde läsa den. Det finns många saker som jag känner igen mig i och när man börjar tänka efter på människor man känner som är ensambarn, är förstfödd, yngst eller i mitten så stämmer ganska mycket in. Om ni får tag i den så läs den.